Sen jag kom hem från Afrika för två månader sen känns det som att jag har gjort så mycket hela tiden. Jobbat mycket, knappt sovit och bara varit med massa människor jag mår bra av. Jag lever nästan det liv jag vill leva helt perfekt. Det var precis en sån här sommar jag hade planerat. Jag känner mig så lycklig. Tycker om så många människor runtikring mig. 

Men varför, varför, varför ska jag få magkatarr? Det är inte skönt alltså... Det blir svårt att äta, vet inte om jag ska sitta eller ligga. Om jag sitter har jag ont, om jag ligger får jag sura uppsötningar hela tiden. Men det värsta av allt... jag har börjat tänka på gamla tider, smärtan får mig att minnas... Det har väl i och för sig inte bara att göra med magen men ändå, jobbigt. Jag vill inte vara en sån som ältar! Men får man inte tänka tillbaka ibland, bli lite rädd för vad som hänt/händer och kan hända? Ibland vill jag vara så stark men så ibland minns jag, så blir jag alltid lika fundersam på vad att vara "stark" egentligen betyder... jag kan inte bestämma mig för om jag får vara rädd och osäker ibland och ändå kalla mig stark.. att berätta... är det att vara stark? Eller är det bara onödigt? Är det att älta gammal skit som inte har någon betydelse? Men det är ju just det; "den gamla skiten som inte har någon betydelse", den betyder så oerhört mycket och påverkar mig så mycket ibland att det skulle vara en lögn om jag sa att det var "obetydlig skit".

Men om man håller det för sig själv då, är det att ljuga då? Eller är det då man är stark? Är det när man håller det för sig själv som man kan säga att man har gått vidare och lagt allt bakom sig? Om jag inte kan vara tyst då,om jag inte kan hålla det inom mig...? (Jag blir livrädd... samtidigt kanske lättad.) Vad skulle hända då? Jag vill inte att nått ska förändras, jag vill bara inte känna att jag spelar något spel. Hatar när det känns som att folk tror att dom känner mig fast dom inte gör det. För utan att veta nått känns det inte som att du känner mig på riktigt.. Eller spelar det verkligen någon roll? Jag är ju jag nu? Jag var ju jag då... Ååå.. typiskt, nu snurrar det i Josephines lilla huvve...

Slow down, please slow down
I need to find peace, anywhere in me
I feel like im under water struggling to get air
I feel like im lost in this body, trying to get inside my head

I wanna know, what im thinking what Im feeling
What I want my life to be
I wanna know how I like plan to make things easier
For everyone but me

Tell me, please tell me
What to do, now that I know (where) I stand
Do you really think I could rely on this new person I have become
Do you really think I give a damn now that I can do whatever I want

Now I know, what im thinking what Im feeling
What I want my life to be
Now I wanna know how I like to make things easier
For everyone including me

Be your beautiful self forever

                                                                                                           /Js