Ibland blir jag bara så trött på mig själv! Känns som att jag glömmer bort människor runt i kring mig när jag har mycket att göra. Det blir liksom som om jag lever i min egen lilla bubbla. Jag går runt och tänker på personer hela tiden men eftersom jag är så uppe i mitt så fattar jag inte att tiden går samtidigt och att jag aldrig hör av mig!! Det är ju jättedumt! Jag vill ju att mina nära och kära ska veta att jag finns, bryr mig och tänker på dom... suck!

Sen har vi ju en annan sak.. jag har nån form av fobi att ringa folk! haha! Tycker till och med att det är pinsamt att ringa mina egna föräldrar ibland!! Sjukt, jag vet! Men det är nånting... telefonen är läskig! Så känn dig inte träffad om jag inte ringer, jag ringer inte nån! Men jag borde verkligen sluta fjanta mig och göra det. För jag vill ju prata och veta vad som händer utanför min bubbla.

Finns så många jag skulle vilja träffa och höras mer med men jag tar inte tag i saken.. vågar inte. Men hur ska de veta att jag vill höra av mig om jag aldrig gör det?! Ibland känns det som jag framstår som en så kall människa, vilket jag absolut inte är!!

Måste ta tag i det här och höra av mig till alla jag saknar, bryr mig om och älskar så mycket! Är rädd att ni inte vet vilka ni är.. SORRYY!!!

<3

Ni är många fler, ska försöka visa vilka ni är på rktigt nu istället !

<3 /Js