Ibland undrar jag varför jag alltid försöker, varför man alltid gör sitt bästa.. Vem är det som ser det? Vem är det som uppskattar att jag gör mitt bästa? Att man vänder ut och in på sig för att vara alla till lags, duktig, ha den där kämparglöden och engagemanget, att alltid överträffa, att aldrig bli besviken när saker faller isär, att alltid vara lyhörd för andras viljor och såklart alltid vara bäst på ALLT, vem gör jag det för?? Just nu gör jag det verkligen inte för min egen skull iaf...

Just nu känns det som allt jag försöker åtadkomma är meningslöst. Har alltid haft tydliga mål, men nu är jag bara i nån sorts dimma där jag är mållös och meningslös...

/Js